surbulletanten

... ett bra tag till.


Det gör ont…
när ögonen brister av tårar

när hjärtat sörjer det förlorade

det som en gång fanns

starkt närvarande

känslorna flödar fram

ser tillbaka och minns

tydliga bilder flimrar förbi

någonstans är allt detsamma

men ändå annorlunda

Det gör ont…

när insikten kommer

när osynliga väggar har byggts

det som en gång var så levande

så starkt och värmande

en dag är allt borta

och du förstår

det är snart slut

hösten kommer att ta över

Det gör ont…

när tiden går så fort

Men än finns det hopp, vi är ju bara i augusti. Jag har ju dessutom min semestervecka kvar som jag ska tillbringa i Alanya. Det ska bli jätteroligt och jättevarmt (förmodar jag).

Det är fastemånaden Ramadan just nu och då får muslimer inte äta eller dricka så länge solen är uppe. Igår hade vi en familj på middag och vi fick äta klockan 21.18 först. Jag fattar inte hur de klarar det. Att vara utan mat vore väl okej, men att inte få dricka skulle ta kål på mig. Jag känner verkligen en stor respekt för alla muslimer som klarar av det här.

Hur som helst, jag fick ett jättefint tårtfat i present. Jag har haft ett tårtfat på fot, men ni vet, ibland går grejer sönder, så det här var en bra present.