surbulletanten

...efter en helt underbar vecka i Alanya. Fantastiska bufféer på frukost, lunch och middag och kalla drinkar vid poolen. Det var ett liv jag lätt skulle kunna vänja mig vid. Vi bodde på ett fint hotell med bra pooler och vattenrutchkanor. Varje kväll var det dessutom någon form av underhållning på hotellet.

Jag hade inte tänkt att bada i havet eftersom jag förra året, i Israel, blev biten av en manet. Men jag övertalades och så åkte vi till stranden. Efter bara fem minuter i vattnet, hoppar jag upp och skriker till - en jävla förbannad manet hade hittat mig - igen! Det gjorde verkligen riktigt ont och det började blöda. Snacka om otur! Aldrig mer HAV för mig!

Känns lite vemodigt nu för Amanda (mitt äldsta barnbarn) flyttar till Örebro och studier i morgon. Förstår att Fatima också har dubbla känslor inför hennes flytt, första barnet flyttar hemifrån och det betyder en ny livssituation för hela familjen. Samtidigt gläds man åt Amandas nya liv som student.

Jag "snodde" några foton från Amandas blogg - för ni minns väl hur min förmåga att fota är. Kolla in vilka drinkar vi njöt av dagligen (mellan den kalla ölen). Hur ska man klara av att återgå till vardagen efter den här underbara veckan?













Den där gamla tanten ni ser - det är jag.



De här vattenrutchkanorna åkte jag i. För alla som känner mig vet att det är stort; eftersom jag normalt är livrädd för sånt här. Att hamna under vattnet får mig att tro att jag ska drunkna - trots att jag faktiskt är simkunnig.

Hela den här resan har fått mig att inse att jag klarar en hel del som jag inte visste innan. Jag reste ju till Alanya helt själv och jag reste också hem därifrån helt själv eftersom Fatimas familj reste hem ett par dagar före mig. Man slutar aldrig att växa som människa - det har jag bevisat för mig själv med den här semesterrresan.

Får bli allt för idag.

Kram till er alla mina läsare!