surbulletanten

...den 7 augusti vaknar jag upp till ett kök som svämmar över av en massa disk. Så blir det när man har grillning för tio pers. Men vad gör det, snabb som jag är så var det fixat innan övriga i familjen hade vaknat. Det som känns trist är väl i så fall regnet som öser ner.
Men inte ens det förstör mitt goda humör denna söndagsförmiddag - om en vecka ligger jag i en solstol i Alanya och har det hur skönt som helst.

Fick ett mms på en sittande Ivan igår. Bara sista veckorna har han lärt sig en massa nya saker. Det började med att han fick en tand, sedan började han krypa och därefter reste han sig upp i sängen och igår satt han själv. Han blir sju månader i morgon så jag tycker att han är jätteduktig.

Kan inte sluta tänka på de stackars svältande människorna i Afrika. Afrika är ju egentligen ett rikt land med många naturresurser, så varför har det blivit så här? Jag vet egentligen inte mycket om probelmatiken, men jag tror att det kan beror på korruption och att statens pengar hamnar i fickorna på politikerna. Sedan tror jag också att det finns en massa inhemska strider mellan olika stammar - men som alltid är det barnen som blir lidande. Svält är ju farligt på många sätt, men även om man inte direkt svälter är det farligt när barnen får i sig för lite av de nödvändiga vitaminerna. Hjärnan tar skada och orsakar obotliga hjärnskador.
Kan bara försöka tänka mig, hur det kan kännas för en förälder att inte kunna ge sitt hungriga barn mat. Blir så arg och förtvivlad över insikten att det är "människor ?" ( de ser ut som det iaf) som orsakar detta för sina egna landsmän. Hela världen har blivit galen. Vad kan man göra för att förändra situationen på vår planet? Är det för sent eller går det?  Pengar, pengar och den makt det för med sig - är en av orsakerna. Ländernas styrande politiker verkar tro, att statens inkomster är deras egen och privata ekonomi.
Själv tycker jag att vi ska tacka vår skapare att vi är födda i ett land som Sverige.



Står i landet mitt emellan

där aningslösa vindar sveper fram

patrullerande gräshoppor håller vakt

på den plats där ingen längre vill vara

karga och övergivna står boplatserna kvar

folket har flytt därifrån

vilseledda i tron på sin ledare

flydde de av rädsla

på jakt efter det livsnödvändiga

från vinande kulor

för att söka skydd

med sjuka barn i nöd

vandrade de vidare

bortglömda av världen

fäder och mödrar

oroliga och rädda

söker nu skydd och vård

svältande barn med tomma blickar

bakom skyddande väggar finns Dom

som bestal deras jord

deras rikedomar

som skövlade allt som fanns

Vindarna fortsätter svepa fram

över den plats där ingen längre vill vara