Det är så många känslor...
...på en och samma gång
hela tiden snurrar de runt
från frågande till självklara
glada, ledsna eller helt hopplöst irriterande
Ja, så är det väl att vara människa
då gäller det att kunna sortera in dem i rätt fack
och där kommer den största svårigheten
de samlas gärna i en och samma hög
inte underligt att man känner sig konstig ibland
”alla känslor på en och samma gång”
då blir det rena kaoset inombords
ibland råkar en känsla ta kommandot över de andra
särskilt den irriterande sorten har visat sig vara extra framfusig
då är det säkrast att jag är ensam med mig själv
eftersom den är snabb och uppkäftig
vill ta plats och styra det jag gör
men alla de andra sinneslagen vill också ha sin plats
den glada och positiva sparkar lätt bort de negativa krypen
då får jag en ny tanke
det kanske måste vara så här
att vara väl förtrolig med alla känslor
inte förneka att de finns
inom oss alla bor det en stor samling känslokryp
vi måste kunna känna kärlek, glädje, sorg, ilska, irritation, förståelse och empati
till oss själva och till alla våra medmänniskor
Det är det som gör oss till människor.
