surbulletanten

Bortglömd och vilse

överrumplad av kaoset

är hon nu i ett främmande land

missade själva färden

och vaknade upp i det nya

allt hände utanför hennes värld

och hon förstod inte vad som menades

alla människor var upptagna med sitt

bilder fladdrade snabbt förbi

ingen lyssnade längre utåt

kommunicerade med ett signalsystem

överallt pratades det utan en fysisk mottagare

sällskapsspel var ett minne blott

nu var man sin egen motståndare

i sin egen lilla värld

som i realiteten visade sig vara oändligt stor

i min värld – i den riktiga världen

där vi alla är fysiska

där vi tillsammans är allt

det varma

gemytliga

där vi ger blickar och beröring

där vi känner allas energier stråla

Där vill jag helst vara

allt det andra är till för de ensamma stunderna

i arbete och för kommunikation med avstånd

I min värld vill jag ha din fulla uppmärksamhet

jag besvarar med att se och höra dig

våra energier flödar i sprudlande färger

Tillsammans här och nu

i lyckans rum i tiden.