Tummen ner för Stig-Helmer!

I helgen har jag varit i Linköping hos en väninna. Vi hade bestämt att gå och se fimen om Stig-Helmer. Jag hade  rätt så stora förväntningar på den filmen, med tanke på  t ex "Sällskapsresan", väntade jag mig att få skratta en hel del. Men så blev det inte, jag höll faktiskt på att somna emellanåt och det måste väl ändå anses som minuspoäng. Visst hade den sina roliga poäng men filmen var ganska tråkig.

Nu ska jag skvallra lite hur det blev innan jag åkte iväg. Filmen skulle börja 19.00 enligt min väninna, och vi hade bestämt att hon skulle hämta mig 18.22 då mitt tåg skulle anlända. Jag satt hemma i godan ro och hade precis satt på lite kaffe. Då ringer hon och säjer upprört "filmen börjar 18.00!" Hur dags kommer du? Mitt tåg går 17.40, svarade jag och tiden var nu 16.40. Nu hände saker och ting i rasande fart, med kaffekoppen i handen rusade jag ut till bilen och min man körde mig raskt till tågstationen. Tjugo minuter efter hennes samtal sitter jag på tåget och hjärtat slår så det håller på att hoppa ur kroppen på mig.
 
När tåget börjar rulla börjar jag muttra högt för mig själv, som t ex "hur fasen kan hon se så fel på tiden?" och "varför var hon inte mer noggrann så det blev rätt?" och "ska jag behöva få en hjärtinfarkt av stressen som blev pga hennes slarv?". Sån är jag, tänder snabbt men lugnar snart ner mig igen. Så när tåget anlände till Linköping var jag mitt vanliga "lugna" jag igen.
Resten av kvällen blev jättetrevlig, vi åt god mat och drack lite vin och pratade och skrattade som vi alltid gör när vi träffas. Hon är trots allt min allra bästa vän sedan många, många år tillbaka.

Nu drömmer vi om att kunna åka tillbaka till vårt älskade Tallink Spa i Tallin. Det hotellet har en fantastisk badavdelning där allt vad du kan önska finns, som en bar i poolen och många olika bassänger och från en pool kan man simma ut från så man hamnar utomhus (även vintertid eftersom den poolen är varm). På dagarna brukar vi gå runt i gamla stadsdelen och besöka små pittoreska caféer och butiker. Ett stenkast därifrån ligger den  moderna delen av Tallin med många affärer och stora gallerior i modernt snitt. Det finns hur mycket som helst att se och resten av tiden tillbringar vi på det fina hotellet och badar och har det underbart.
Men smakar det så kostar det, nu får jag ligga i och spara ihop lite respengar.


Står helt stilla vid strandkanten
vågorna snuddar mina bara fötter
blicken är långt borta
tankarna nära
starka och oemotståndliga
allt blir så tydligt
verkligt och oemotsagt
allt som tyngt försvann
jag är mer nära än någonsin
känner ödmjukheten

Insikten var sann och verklig
jag såg det klart
närheten till tanke och känsla
det var meningen att ske
öppnade dörren till friheten
den sanna och verkliga
långt borta från det andra
det jag trodde var det enda


Mitt sargade inre värmdes av kärlek
mitt blödande hjärta läkte
änglarna gav mig tröst
viskade i mitt öra
orden stärkte ögonblickligen
det jag redan kände
visste och förstod
allt annat var fel

Står helt stilla vid strandkanten
vågorna snuddar mina bara fötter
sanden smeker lätt mellan mina tår
känslorna starkt närvarande
njutningsfullt berikande
välmåendet sprider sig i kroppen
kände igen känslan
den var min en gång
för länge, länge sedan
borttappad på vägen

Står helt stilla vid strandkanten
vågorna snuddar mina bara fötter
allt är underbart närvarande


Kommentarer
Postat av: Birgitta

Du är härlig. Få personer är så snabba som du.Nästa gång ska jag kolla tider lite bättre. Hoppas verkligen vi kan komma iväg till Tallin, haha vi kanske blir sponsrade. Fin dikt.

Tack för en trevlig helg

Kramar

2012-01-16 @ 22:57:45
Postat av: Elias

Ni är för härliga. :-D



Och fin dikt, som alltid.



Man blir bortskämd. :-)



Kram.

2012-01-18 @ 07:14:14
Postat av: Amanda

Håller med dig om att "Stig-Hellmer" inte var någon film att jubla åt. Jag skrattade i princip bara för att skämten var så B.

2012-01-19 @ 11:20:04
URL: http://studentamanda.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0